Spelinspektionen uppskattar att kanaliseringsgraden för den svenska spelmarknaden låg på 85 procent under 2024, en marginell nedgång från 86 procent året innan. Det låter högt, men siffran döljer ett segment där läckaget är betydligt värre: nätkasino. Där hamnar kanaliseringsgraden på uppskattningsvis 69 procent enligt branschens sammanvägda rapporter – långt under regeringens mål på 90 procent.
Skillnaden mellan den övergripande siffran och kasinosegmentet beror till stor del på att statliga lotterier och sportspel kanaliserar bättre, medan just kasinospelet har fler olicensierade alternativ. Det skapar en marknad med två hastigheter, där licensierade operatörer konkurrerar med aktörer som inte följer svenska spelregler.
Frågan som alltmer pressar branschen och lagstiftare är hur man får fler spelare att stanna inom det reglerade systemet – och svaret börjar med vad de licensierade aktörerna faktiskt erbjuder.
Riksrevisionens kritik blottlade systemets svaga punkt
Under 2024 publicerade Riksrevisionen en granskning av Spelinspektionens tillsyn som blev ovanligt uppmärksammad. Rapportens huvudsakliga slutsats var att tillsynsmyndigheten saknade tillräckliga verktyg för att motverka det olicensierade spelandet, och att metoden för att beräkna kanaliseringsgraden var omdiskuterad bland branschaktörer.
Riksrevisionen pekade specifikt på att Spelinspektionen inte hade tillgång till den typ av data som krävs för att ge en rättvisande bild av hur stor andel av spelandet som faktiskt sker hos licensierade bolag. Det innebär att de 85 procent som ofta citeras kan vara mer osäkra än de ser ut. Situationen sätter press på licensierade operatörer att bevisa sitt värde genom transparens: spelarskydd, ansvarsfulla spelgränser och insättningskontroller som olicensierade sajter saknar.
Utan dessa funktioner finns det inget konkret argument för en spelare att välja det reglerade alternativet framför ett olicensierat med potentiellt bredare utbud. Det Riksrevisionen egentligen lyfte är att licenssystemets trovärdighet vilar på att licensinnehavarna levererar bättre skydd – inte bara på att de har ett tillstånd.
27,8 miljarder i reglerad omsättning – men spelarna fördelar sig ojämnt
Den statistik Spelinspektionen publicerar kvartalsvis visar att licensierade spelbolag tillsammans omsatte 27,8 miljarder kronor under 2024, en ökning med 0,7 miljarder jämfört med 2023. Under tredje kvartalet 2025 landade omsättningen på 6,7 miljarder, varav kommersiellt onlinespel och vadhållning stod för cirka 4,5 miljarder – ungefär 67 procent av totalen.
Tillväxten drivs nästan uteslutande av onlinesegmentet, något som förstärktes ytterligare när Casino Cosmopol stängde sin sista fysiska anläggning sommaren 2025. Varje vuxen svensk la i genomsnitt 3 325 kronor på den reglerade marknaden under 2024. Siffran ger en fingervisning om marknadens storlek, men säger lite om hur spelarna fördelar sig mellan aktörer.
Vissa operatörer satsar på bredd med tusentals titlar, andra på nischade upplevelser. Den snabba förflyttningen från fysiskt till digitalt spel gör att plattformarnas tekniska kapacitet – laddtider, mobilanpassning, betalningsflöden – blivit en allt viktigare konkurrensfaktor.
Hur spelutbudet skiljer licensierade aktörer åt
Inom det licensierade segmentet pågår en tydlig differentiering. Medan vissa operatörer fokuserar på ett begränsat men kurerat spelutbud har andra tagit motsatt riktning. Videoslots casino online marknadsför sig exempelvis med över 12 000 speltitlar, vilket gör det till en av de bredaste plattformarna på den svenska marknaden. Den typen av katalogstorlek ställer tekniska krav: sökfunktioner, filtrering efter leverantör, volatilitet och tema blir nödvändiga för att spelaren ska navigera utbudet.
Samtidigt innebär bredden att plattformen kan erbjuda titlar från mindre studior som annars inte når svenska spelare. Fördelen med stor katalog är uppenbar för den som vill testa nya spel regelbundet, men den kräver också att operatören klarar av att underhålla ansvarsfulla spelverktyg tvärs igenom hela utbudet – insättningsgränser, sessionsvarningar och självavstängning ska fungera oavsett om spelaren sitter vid en populär Megaways-slot eller en nischad titel.
Att Videoslots fick en sanktion på 12 miljoner kronor från Spelinspektionen i april 2025, kopplad till brister i kundkännedomskontroller, illustrerar just den spänningen mellan stort utbud och regulatorisk precision.
Kreditförbudet 2026 – nästa test för den reglerade marknaden
Regeringen har föreslagit ett förbud mot spel på kredit hos svenska licensinnehavare, med möjligt ikraftträdande i april 2026. Förslaget innebär i praktiken att kreditkortsbetalningar hos casinon med svensk licens försvinner. Tanken är att minska risken för skuldsättning, men konsekvensen kan bli att spelare som vill använda kredit söker sig till olicensierade alternativ där sådana begränsningar inte finns.
Det är samma logik som präglar hela kanaliseringsdebatten: varje restriktion som gör det licensierade alternativet mer begränsat riskerar att trycka en andel spelare utanför systemet. Licensierade operatörer måste därför kompensera med faktorer som väger tyngre – snabba uttag, skattefria vinster, och inte minst förtroende.
Det är i den ekvationen som skillnaden mellan licensierat och olicensierat spel blir konkret: ett licensierat casino erbjuder rättslig trygghet och transparenta villkor, medan ett olicensierat saknar den typen av garantier. Kreditförbudet blir ett stresstest för hur väl den reglerade marknaden kan hålla kvar sina spelare när spelreglerna, i bokstavlig mening, skärps ytterligare.